Rengöra lerkrukor

Det vita, kalkiga beläggningen på din gamla lerkruka är inte bara ful. Det är ett tecken på att porslinsglasyren är porös, att vattnet sipprar ut och avdunstar, och att salter och mineraler från vattnet eller jorden fälls ut på ytan – en effekt som förstärks om du använder automatisk vattning, där systemet ofta drar på vatten med jämn intervall och inte alltid tar hänsyn till väderlek eller jordens verkliga behov. Processen är kemisk: vattnet transporterar lösta salter, främst kalciumkarbonat, till ytan där det avdunstar och lämnar den karakteristiska vita, krustiga resten. Att rengöra lerkrukor handlar inte om att göra dem kliniskt rena, utan om att återställa deras porösa andningsförmåga och hindra att dessa salter täpper till porerna, vilket i slutändan skadar både krukan och växten.

Hur man tar bort kalk och saltavlagringar från lerkrukor

Du kan inte skrubba med grovt skurmedel eller rostiga redskap här. Det sliter sönder den ömtåliga ytan. I stället, efter att ha tömt krukan på jord och rötter, låt den ligga i blöt i en balja med en blandning av vatten och vitvinsvinäger – ungefär fyra delar vatten till en del vinäger. Det tar tid. Ett par timmar är minimum, för en kruka med tjocka, hårda avlagringar kan du behöva låta den ligga över natten i det svala skafferiet, där lukten av syra och fuktig lera blandas. Efter blötläggningen använder du en gammal tandborste eller en träpinne för att lösgör resterna. Skrubba försiktigt, i cirkulära rörelser, och låt syran göra jobbet. Torka sedan av med en trasa och låt den lufttorka helt, gärna på ett ställe med god ventilation. Detta är viktigt. Att plantera om i en fuktig lerkruka är ett vanligt misstag – fukten i leran kommer att kyla rotsystemet och potentiellt skapa en miljö för röta.

Det är inte bara estetik på spel.

Varför måste man rengöra lerkrukor regelbundet?

För att bevara deras funktion. En orenad kruka blir successivt mer igensatt. Den andas inte längre lika effektivt, vilket gör att jorden i krukan förblir fuktig längre och risken för övervattning och rotröta ökar. Det är en ironi: just det materialet som valts för sin utmärkta dränering och luftcirkulation kan, om det försummas, bli orsaken till att växten dör. Tänk på den gula lapp som bildas på insidan av en kruka som använts för att odla kryddor som basilika eller rosmarin i flera säsonger – det är inte bara jord. Det är en blandning av organiskt material, alger och mögel som etablerat sig i de mikroskopiska porerna. Det här är ingen teoretisk risk. I ett professionellt scenario, som i en mindre plantskola som specialiserat sig på örter, ses rengöring av lerkrukor som en lika viktig del av underhållet som beskärning eller gödsling. De har en roterande schemalagd rengörning mellan varje odlingscykel, inte för skönhetens skull, utan för att säkerställa en konsekvent växtmiljö och minimera risken för sjukdomar som kan spridas från en säsong till nästa.

En justering av den tidigare idén: även om vinäger är effektivt mot kalk, kan det vara för aggressivt mot mycket gamla eller redan sköra krukor. Då testar man först på en mindre synlig yta.

Låt aldrig en lerkruka frysa full av jord och vatten. Isens expansion i porerna kommer att splittra leran från insidan, och det är en skada du inte kan laga.

Vad ska man absolut undvika när man rengöra lerkrukor?

Diskmedel. Det är det vanligaste misstaget, och det misslyckas av ett enkelt skäl: diskmedel innehåller ofta fettsönderdelande ämnen och parfymer som tränger in i lerans porer och blir kvar där. De sköljs inte bort helt, oavsett hur mycket du spolar. När du sedan planterar, kan dessa kvarvarande kemikalier förändra jordens pH eller till och med påverka rottillväxten. Även borsten du använder är viktig. En stålbörste eller till och med en för hård plastborste kan slipa bort lerans naturliga, lätt skrovliga yta och lämna den slät – och mindre funktionell. Och att använda högtryckstvätt? En katastrof som väntar på att hända. Kraften kan slita sönder krukan, särskilt om den redan är svag av ålder eller saltangrepp.

Materialet minns.

När är det dags att rengöra lerkrukor?

Det optimala tillfället är när du ska byta jord eller flytta en växt, alltså i samband med omplantering. Men observera krukan även under säsongen. Ser du den första antydan till vitt puder på kanterna? Då är det dags att agera, innan lagret blir så hårt att det kräver kemisk behandling. En kruka som stått ute hela vintern, tom eller inte, kommer att behöva en grundlig rengöring och desinfektion på våren – inte minst för att avlägsna mögelsvampars sporer eller alger som trivs i fukt och ljusbrist. Tidpunkten spelar roll. Gör det på en varm, torr dag, så att krukan snabbt kan torka utomhus efter behandlingen. Fukt som sitter kvar i leran dagar i sträck inbjuder till ny bildning.

• Töm och borsta bort lös jord med händerna.
• Bedöm beläggningens typ: vitt salt, grön alg, svart mögel.
• Välj metod: blötläggning i vinägerlösning för salt, borstning med vatten för alg, en svag bleklösning (1:10) för svårt mögel – med extrem försiktighet.
• Låt lufttorka minst 48 timmar, helst längre.
• Inspektera för sprickor eller svaga punkter innan återanvändning.

Det finns en komplikation som ofta förbises: vad gör man med en kruka som har en inbränd, nästan keramisk hinna av gammalt, försteinat organiskt material på botten? Vinäger hjälper inte. Här måste man ibland acceptera en viss nivå av patina, eller överväga om krukan har tjänat ut. Det är en gräns.

Hur rengör man lerkrukor med mögel?

Mögel är ett annat problem. Den gröna eller svarta duniga växten i porerna, särskilt på krukor som stått i skugga med konstant fukt. Här handlar det om desinfektion, inte bara lösning. En mycket svag lösning av väteperoxid eller vanlig hushållsblekmedel (en del blekmedel på tio delar vatten) kan användas. Doppa borsten i lösningen och skrubba försiktigt. Men var vaksam: blekmedel kan läm